Barnboksillustrationer

Folklore

Fria tolkningar av folksagor och folklore

Akvarell och tusch på akvarellpapper

Mördarens apa

Illustration till ett kapitel i romanen Mördarens apa av Jakob Wegelius

Akvarell, gouache, färgpennor och tusch 

Signor Fidardo höll sin verkstad städad och fin. Förrådet var däremot en enda röra. Golv och hyllor var belamrade med trasiga instrument, reservdelar, tomma färgburkar, kasserade verktyg och spillbitar av alla tänkbara träslag.

Redan första dagen hade min blick fastnat vid ett litet rött dragspel på en av de översta hyllorna. Det var slitet och fult och såg ut att någon gång ha tappats i marken från hög höjd. En härva av små krökta metallarmar spretade fram ur ett hål i dragspelets ena sida.

På kvällarna åt jag middag med Ana och sedan sjöng hon för mig medan vi stoppade strumpor. Jag märkte att hon försökte välja glada sånger, antagligen för att jag inte skulle känna mig olycklig. Det var snällt av henne, men de glada sångerna gjorde mig mer ledsen än de sorgsna. Jag vet inte varför.

Dagarna gick. Att polera dragspelsknappar är enformigt. Ibland hände det att jag somnade med trasan i handen och knäet fullt av knappar. En eftermiddag slumrade jag till medan signor Fidardo höll på att provspela ett dragspel som han hade fått in för stämning. Jag hörde musiken i sömnen och fick för mig att det var Chiefen som spelade. Jag kunde till och med se honom framför mig. Han var glad och koncentrerad. Så där som han brukade vara när han försöker lösa ett knivigt motorproblem. 

Men nu visste jag vad det röda dragspelet hade velat säga mig hela tiden.

Djur och väsen

Akvarell, gouache, färgpennor och datorbehandling. 

Kinesisk tusch

Svart tusch på papper